
Buskigt och tuffsigt. Ett dussin bordsarrangemang till Millesgården. Idag blev det blandade försommarblomster med örtiga inslag: blekrosa pion, mörkt vinröd borstnejlika, margriter, mörkblå toppkocka, ljusblå höstvädd, lime hortensia, vit bruddeutzia, vit mariaklocka, rosengeranium (Dr. Westerlunds hälsoblomma) och mynta. I glaserade svarta keramikfat med ojämn yta.
Jag gillar att det känns lite ruffsigt. Perfektion är trist. Det ska vara vackert med en twist.
Bild från en tossigt vild favorit:
Saipua. Busenkelt?